Nu var det inte Harrfiske som var på agendan. Jag ville först och främst komma ut, och andas lite frisk luft. Sen var jag nyfiken om Vätterns laxar var på hugget. Jag tog mig till Gränna, där laxfisket iofs inte är lika bra som mer norröver. Men jag var ändå nyfiken på vad Gränna hamn hade att erbjuda?! Jag han knappt gå ut på piren förrän jag ser lax som jagade i ytan. Och som alltid när det är aktivitet av fisk, och jag samtidigt ska försöka rigga spö etc, ja då tar allt så mycket längre tid. En blandning av stress och entusiasm gör linskarvandet och flugpåknytandet påfrestande. Till råga på allt så steg en lax precis nedanför fötterna på mig. Nu var det retsamt jobbigt. Vinden pinade mig och temperaturen var ett par plusgrader. Ut med sjunklinan med en booby-laxfluga. Inget resultat, och vakaktiviteten var givetvis över... Murphys lag när det när som mest retsam. 1,5h senare gav jag upp och åkte hemåt. Jag hade säkert mäktat med några timmar till, om det inte vore för att jag glömt mina vantar. Å vad jag längtar till varmare insektstider!
Precis nedanför steg en lax upp till ytan
28/12 torrflugefiske
Ja, det låter idiotiskt. Men fiskesuget var för stort. Jag frågade frun:
(T) - "Kan jag dra ut och fiska lite?
(E) - Självklart... och så ler du inte åt främlingar! Du har ätit blåbär!"
Emmas angenäma och dråpliga humor både värmde och förvirrade på samma gång.
Platserna där fiske är tillåtet i strömmande vatten så här års är inte många. Men det finns några stycken. Jag kunde helt enkelt inte låta bli. Vattenståndet var lågt, men tack och lov högre en vad det var i somras. På några ställen skrämde jag fisk, men det var inte som det kan vara annars vid den här bäcken/ån. Oftast är det knökafullt med fisk. Flugvalet blev en Adams myggimitation. Det fanns en hel del fina, och lite djupare lugnpartier. Men ingen fisk ville stiga till torrflugan. Merparten av bäcken är faktiskt lugnflytande, och då inga hugg inträffade i dessa, så försökte jag leta upp där strömmen var lite mer påtaglig. Ett försiktigt hugg och flugan försvann under ytan. Jag trodde knappt mina ögon, och mothugget kom allt annat en blixtsnabbt. Tyvärr ingen fisk i andra änden. Och något mer hugg blev det inte. De öringar jag såg, var inte mer än 10cm långa. Svåra att kroka med andra ord.
GOTT NYTT ÅR!
GOTT NYTT ÅR!
(Nästa uppdatering blir i kommande vecka, med lite summering av året, och nya mål med 2017)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar