7 maj 2017

Småländska skogsöringar

Hemmavattnet
1/5 blev det en tur med Johan till våra gamla jaktdomäner. Jag var lite tidigt ute, så jag började fiska av en sträcka som jag visste att vi inte kom att fiska senare under dagen. Här hade jag fått mina första öringar någonsin. Så det var extra nostalgiskt att hitta tillbaka. Det skulle visa sig mycket svårt att hitta någon öring. Inga vak syntes till trots perfekt väder och en hel del insekter. Jag slet säkert i 1,5h innan en öring till slut sög tag i en Petermyra.
Efter denna firre letade jag mig uppströms. Men tyvärr inget resultat. Det kändes speciellt att lägga ut fluga och se dem drifta över platser där jag för många år sedan fick stor fisk. Där var fallet(dock biotopvårdat nu) där 1,5kg C&R bäcköring hade fastnat på en myranspinnare. Och så hade jag bakvattnet vid stenfundamentet där en bäcköring på 1,2kg c&r hade tagit på en Abu Minnow wobbler gul/orange en sen höstdag med snö på backen. Det var på den tiden jag var okunnig om när Öringen leker, och att det kan vara läge att inte fiska överhuvudtaget. Man lär så länge man lever. Dessa gamla minnesplatser verkade inte hålla någon Öring som var sugna på flugor.

Johan dök upp och vi packade ihop oss i samma bil mot de nedre sträckorna. En fiska kunde jag tillslut få att hugga.

Fisken högg till vänster nedersta kanten


 annan å. Ån var låg, men inte för låg. Vi satte oss ner med en kopp kaffe och kikade efter vak. Ingen vakfest. Men ändå frekvent vakande. Och som vanligt gällde det här att smyga sig på fiske ytters försiktigt. Ja även mot de öringar som stod nära strömmen. Detta gav utdelning för Johan som plockade några Öringar på sin bäckslända "Creeping Death". Det skulle dröja ett tag innan jag fick min första Öring. Den högg i en sidoström, och jag var inte helt beredd på att en fisk skulle stå där. Men lyckligtvis satt krokningen. Vi tog en matpaus och letade oss nedströms. Nog trodde jag att jag kunde ån. Och när Johan pratade om en lugn åsträcka mellan alla förgreningar, så trodde jag helt klart att jag varit där och fiskat. Men det visade sig att stället var helt nytt för mig. Här brukar det alltid stå öringar, men det gäller att vada försiktigt. Och det märktes. Den närmsta fisken som vakade slutade genast upp med sitt ytätande. Hmm. Kasten var tvungna att sitta varje gång, annars var risken stor att fisken skulle bli skrämd. Nu var det inte mycket kvar av den heta sträckan. Och jag kände att jag säkert hade skrämt de flesta. Jag måttade ut ett långt kast där polen började. Flugan hann drifta någon meter sen högg en öring. Yes, äntligen.
Därefter knatade vi uppströms. Längs en berghäll gick det en lugn ström där flera Öringar var uppe och vakade. På andra sidan växer hög vass. Detta gör att man är tvungen att vada sig fram i lugna och trånga passagen. Johan hade vadat ut och började lägga ut flugan där en fisk vakade. Efter några kast högg fisken. Fisken var krokad och kunde snabbt återutsättas. Allt medan jag filmade. Kul! Dock var det inte bamseöring som högg. Vi visste sen tidigare år att här kan det gå stor fisk. Nu vadade jag mig framåt i lugnflytet och hade ett par vak att fiska på. En Öring gick sakta upp och tog bäcksländeimitationen. Tyvärr så missade jag mothugget. Denna händelse skrämde allt vad öring heter i den lugna passagen.
En 7 öringar till Johan och 4 st till mig känns helt ok. Riktigt kul fisketur!


Ny flugask!!


Johan vid lugnflytet


2/5 Klubbgölen
En hel del i perioder vakande öring nära land. Men hua så svåra att lura. Jag fick ingen kläm på vad de åt. Lyckades lura tre Öringar att ta på Petermyran. Jag hade även något påslag på både F-Fly, vasslända och Royal Coachman Trude.




5/5 För mig ny bäck i Småland
Denna bäck har Johan scoutat upp, och givetvis ett lagligt ställe. Ett riktigt smygarställe efter lättskrämd Öring. Men Johan hade vid tidigare tillfällen lyckats bra i bäcken. Nu var det premiär för mig. Att smyga och krypa sig fram för att inte skrämma fisken var bara förnamnet.

Johan the sneaky stalker


Fantastiskt roligt fiske, med fina poler, strömmar djuphålor. Ja allt man kan önska sig. Dessutom tror jag inte att öringen långt långt in i skogen någonsin har sett en fluga.



Spännande ström. Men här var det Mört överallt. Vi fick varsin på vakande, vad vi trodde var Öring.




Längs med högra sidan fick jag 8 öringar. På vänstra sidan runt och i huvudströmmen hade jag ett hugg. Det var allt. Märklig uppställning på fisken. Men sådant är ju alltid spännande, att det ibland inte är som man tror det ska vara.



Tack till kocken Olofsson!!1


Några flugor...
Eget mönster. En variant av Johans Creeping Death



Eget mönster som ska prövas.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar