Ichthys Fly fishing: Primetime, nu kläcker det

Känslan är alltid densamma

Nu vill man pausa tiden i naturen. Dra ut på kläckningarna av de större sländorna, så länge det bara går. Det gäller även att försöka utnyttja de dagar som inbjuder till finfint torrflugefiske. Dessa tingest är inte helt lätta. Pausa tiden blir svårt. Att hoppas att kläckningarna blir långa och utdragna blir tyvärr också svårt. Vulgatan och Danican har ju sin korta kläckningstid. Tyvärr är det bara myggen som har vett att kläcka mer eller mindre året om. Att tajma in de bra fiskedagarna under kläckningsperioden är allt annat än lätt, med jobb, familj och annat smått och gott. Tiden räcker sällan till. Och det är här det är lätt att, ja i alla fall för min egen del vaggas in i stress. Om man nu kan använda termen "vagga in" i samma mening som stress? Så det gäller att fiska lagom, så mycket man känner att man mår bra av och givetvis i samklang med nära och kära. En hel del fiske har jag hunnit skrapa ihop under de senaste två veckorna.

Kalvsjön x 3 (22/5, 23/5 och 29/5)

Förra året kom Vulgatakläckningarna av sig lagom till att Johan och jag åkte dit. Väder och vind ställde då till det. Välsignad med ett nytt år och nya möjligheter att få återbesöka Kalvsjön.

Första turen, ingen vakfest och ingen kläckningsfest. Men nog var det på gång. En del fiskar gick och vakade frekvent. Vilket är mycket trevligt. De allt för vanliga strövaken är så mycket svårare att koda av. Vädret var helt ok, växlande molnighet och en gnutta vind. Första fiskeplatsen fick bli vadstället höger om campingen. Ett trevligt och lättvadat ställe. Inte allt för långt ut gick några fiskar och vakade regelbundet. Flugvalet blev en Graylinghammer of justice. Efter andra kastet hugger det våldsamt, och det blir åka av. Dock kände jag att jag hade kontroll på situationen hela vägen. När fisken närmar sig håven ser jag att det är en stadig bit. En fin hanfisk. Fisken håvades och kunde släppas tillbaka.

Efter denna firre, vandrade jag till höger. Där träffade jag på en flugfiskare som hade haft god framgång med en kläckare med hjorthår. En kreation från Martin Ågnell. Vi samspråkade länge och väl. Han gav mig ett exemplar av kläckaren. När vi fortsatte prata, så vakade en fisk snett ut mellan bryggan och vassen. Mannen utbrast, gå ut och ta den. Nejnej det är din fisk att fiska på gav jag som replik. Men han tyckte absolut att jag skulle vada ut och försöka. Under tiden hade han en fisk som han kunde fiska på närmre bryggan. En fisk var uppe mot hans fluga direkt. Men tyvärr ingen utdelning. Nu vakade "min" fisk igen. Ut med kläckaren... den fick inte ligga länge förrän en regnbåge resolut knep flugan. Precis vid detta vadningställe fick jag en regnbåge och en öring på väldigt kort tid. Kul att flugan funkade så klockrent. Ett stort tack till den vänlige mannen!

Kläckaren

Tur nummer två till Kalvsjön

Johan och jag tog en tur på kvällen, för att se om Vulgatan skulle visa sig från sin bästa sida eller inte. Det blev återigen en topptur till Kalvsjön. Inga massiva kläckningar men helt lagom! Vi hittade ett ställe där jag skulle gissa på att inte så många vadade vid. Snårigt och otillgängligt, dyigt och djupt. Men precis utanför kanten gick fisk och vakade. Så fort någon Vulgata kläckte, så varde där och käkade. Här fick vi användning av vårt smygfiske. Försiktigt försiktigt. Vi ville göra oss så osynliga som möjligt. Ett felsteg, och de strandnära fiskarna skulle simma iväg. Vi stod helt stilla. Fisken vakade bara några meter ifrån oss. Vi fick varsin fin öring och missade några mothugg, då fisken bet om flugan sådär retligt försiktigt.

Vi tog våra bilar och åkte över till andra sidan. De flesta "heta" platserna var upptagna. Vi gick från brygga till brygga och vadade där emellan. I korta perioder kläckte det fint och fisken glufsade i sig. Dock inte så att vattnet "kokade". Men stundom hade vi vak att fiska på. Utvadad i ett vasstråk kunde jag med ett tarvligt rollkast få ut min(Tänk flugan på bilden fast mörkbrun Vulgata emerger full-hedge:

Det tog verkligen tvärstann och 0,15-tafsen brast till slut. Jag hann tyvärr inte ge fisken tillräckligt med lina. Elände. Andra gången det händer under Kalvsjövistelserna det här året. STor fisk var det. Men hur stor, det lär jag aldrig få reda på. Allt som allt en lyckad tur med flera öringar var och en regnbåge.

Johans fina öring(lägg märke till de tre öringarnas olika färgteckningar)

Tur nummer 3 till Kalvsjön

Jag och Johan började dock dagen med lite bäckfiske. Jag hade dagen innan rekat en timme och kollat vakaktivitet och insektsliv. Allt var på topp. Det hade vakat lite överallt. En vad jag trodde liten öring skvätte gång på gång i strömmen. Den högg lika futtigt när min Hellbeast the destroyer split wing #16 longshank driftade nedströms. Men fisken gav fint motstånd.

Skaplig bäcköring

Det vakade en del i bäcken på sina håll. Johan satt nedhukad och jag stod ett par meter ifrån och mixtrade med tafs och flugval. Då vakade det precis bakom ryggen på mig. Nedströms dessutom. Tydligen hade jag stått på samma fläck så pass stilla och så pass länge att fisken inte tänkte på den skäggige herren i metal-logoprydd fiskeväst.

-Vad tror du Johan, kan du komma åt den?
- Ja möjligen, om jag sitter kvar på huk och gör några försiktiga kast.

Jag stod kvar blickstilla, och Johan började måtta ut kast mot fisken. Flugan drev fint mot den vakande fisken. Bastant men samtidigt försiktigt togs flugan, och Johan kunde börja drilla fisken. Det var en fin madam. Johan böjde sig ned och sträckte ut håven. Precis vid håvningsögonblicket svängde fisken ursinnigt och den hullinglösa kroken lossnade från käften. Snöpligt men spännande.

Den där blicken, när man precis missat en finfin fisk

Insektslivet mattades av, och likaså vaken. Johan lurade en liten öring innan vi beslöt oss för att vandra mot kaffetermosarna. Vi dividerade en stund samtidigt som vi avnjöt vårt kaffe. Vi kom fram till att vi skulle dra vidare mot Kalvsjön för att spendera ett förhoppningsvis godartat kvällsfiske.

Det blev en stunds fiske. Men nu var fisket mycket svårt. Väldigt få vak. Efter mycket blindfiske så fick jag en regnbåge att hugga på en Vulgata emerger full-hedge. Men det satt långt inne. De få vak som syntes verkade inte handla om vulgataätande.

Kalvsjön

En variant av Johans Olofssons Hellbeast the destroyer

Ett nytt påfund av undertecknad. Flyter som en kork tack vare foamkroppen.

Klubbsjöfiske vid den pittoreska och rogivande gölen

Öringen här, som jag skrivit om tidigare, är så nära man kan komma ett vilt öringbestånd i en liten tjärn någonstans uppåt landet. Detta har vi tyvärr inte här nere i Småland. Men, det här är nog det närmsta man kan komma. Så fantastiskt ställe med vakvillig fisk. Öringen har gått här i nära 4 års tid.

31/5

Jag möttes av ett regnoväder. Tack och lov så blåste det kanppt något, så det var ändå rätt behagligt vid gölen. En och annan Öring vakade faktiskt. De verkade sikta in sig på småknotten och annat bös.

Under de 1,5 timmarna jag var där bjöd Öringarna upp till ett mycket spännande torrflugefiske. Flugorna som fungerade ypperligt var "Silver Drake variant" och "IFS Tobi"(Dessa finns på bild under "flugbindning". Fisken tog dem både vid stillaliggande och vid stripad hemtagning. Ett fiske allt från försiktiga hugg och explosiva hugg. De explosiva huggen var så pass kraftfulla, så hade jag haft ett dåligt hjärta så hade en hjärtattack varit nära.

Med mobilen i ena handen och flugspöet i andra lyckades jag filma huggen, krokningarna. Så pass att jag lyckades håva 5 öringar som snabbt fick friheten åter.

Kalasväder precis innan hemfärd.

"Pollenfiske" måste läggas till i ordlistan

1/6 Öringgölen

Mycket finare väder. Men kinkigare öringar. Nu gällde det verkligen att invänta ett vak. Och möjligen att det då gick att överlista dem. När jag hade fått första Öringen(tagen på stillaliggande Green Drake variant). Kände jag att jag kunde satsa lite tid på att försöka lura någon fisk på några klassiska mönster som jag aldrig fått fisk på. Detta var ju ett av målen uppsatta för 2017. Jag kan ju känna att det är märkligt att jag inte fått fisk på t.ex E-12 eller redtag. Nu skulle jag minsann fånga någon fisk med hjälp av E-12. Jag kastade mot vak efter vak. Men inget hände. Till slut gav jag upp idén och provade lite annat. Hellbeast the destroyer, Green Drake variant fungerade bra vid de allt mer sporadiska vaken. 4 öringar tog på stillaliggande torrfluga, 1 öring tog på en fluga som jag lät dansa upp och ned på ytan, så kallat "Duttfiske". Ett till ord som bör inskrivas i ordlistan. Nedhukad vid kanten ser jag en stor mal på en 3cm hasa sig fram över vattenytan. Det här blir spännande tänkte jag, och började filma. Tjoff så hamnade malen på en av öringarnas matlista. Häftigt värre! Så det var inget annat än att knyta på en irländsk Mayfly(Suveräna flugor som fungerar både stilla och aktiva). Jag började hasa in flugan, och öringen tvekade inte. Fisken kunde krokas och återutsättas. Mycket av detta finns på film. Som kommer i någon större årsfilm.