5 augusti 2018

En värme och torka av bibliska proportioner

En näst intill konstant värmebölja sen i maj, med knappt något regn. Ja nu är det varmt, och uttorkat i vår natur. Bäckfisket är nedlagt sen länge, och Harrfisket är även det på sparlåga förutom några korta kvällsturer med Isaac, där fokus har varit bad och samla vågslipade glasbitar. 

27/7 Insjöfiske i Skultorpasjön

En stunds återhämtning från den stekheta solen blev välkommet i form av bad, mat och trivsel hos Emmas brorsas familj (Tobbe, Vicky och Albin). Nedanför deras hus ligger en stor och rymlig brygga. En brygga, alltid redo för ett avstamp ut i det klara vattnet i Skultorpssjön. Särskilt en sommar som denna. Min kompis flugspö fick också följa med. Sist han fick följa med, var badturen till Djäknesundet. Och det var ingen hit. Överbelamrat med semesterfirande badgäster, och ordentliga vågor.
I Skultorpssjön finns mört, löja, abborre, gädda och sutare. Och i det klara vattnet såg det ut som ett akvarium när mörten simmade förbi. 
De större individerna hade simmat ut på djupare vatten. Men de mindre sa inte nej till en liten torrfluga. Det blev ett gäng mörtar och någon löja. Isaac fick fisk nummer två i karriären. Tobbe som inte hade flugfiskat förut tog några kast och fick mörten att stiga till torrflugan. För att vara första gången så bemästrade han det finfint och fick ett par mörtar på den korta tiden.
Kvällen avslutades med en god middag... plus ett par avslutande kast i sjön.


Tobbe torrflugefångad mört





21/7, 23/7, 29/7, 31/7, 2/8 och 4/8 Vättern

På senkvällarna in mot skymningen har det varit skönt att sticka ned till Vättern med Isaac för svalkande bad. Men Vättern ska inte vara så här varm som den är. +24 och säkert ännu varmare gör att många fiskar inte trivs. De få vak man sett tidigare har nu mer eller mindre uteblivit. En och annan fisk har vakat.
Oftast utanför kastavstånd. Men något hugg av mindre fisk har det blivit. 
En av kvällarna (21/7) dök en fisk upp inom kastavstånd, den vakade helt plötsligt mycket ihärdigt. Jag kastade ut en liten griffihts gnat #18. Det högg direkt, och till skillnad från de tidigare tappade fiskarna, så satt fisken kvar, och visst var det en Harr, runt 25cm. Snabb avkrokning sen skulle den få friheten åter. Men eländes elände, kroken, trots hullinglös hade fastnat i svalget vid gälarna, efter en stunds avkrokning i vattnet så kunde jag påbörja försöket att returnera fisken samtidigt som jag tog kort med andra handen. Till slut sam den iväg i ett splash. Lycka att få årets första Vätterharr, och vid favoritplatsen dessutom. Men lyckan skulle visa sig vara kort. En stund senare ser jag till min fasa ser jag fisken liggandes med buken uppåt en bit bort. Jag vadade mig ut och lyckades få tag på fisken, och påbörjade ett naivt försök att få liv i fisken. Men tyvärr blev detta den första Vätterharren som jag fått klubba ihjäl. Den förhoppningsvis enda harr från Vättern som strukit med under mina 3-4 års vätterfiske. Känslan av detta var inget kul och rannsakan började. Drillnignen var kort, hullinglös krok, fisken aldrig helt över vattnet etc etc. Men liten krok trots hullinglös som sitter så långt in vid bakre gälen. Jag kommer ihåg att det ran ut en del blod då jag skulle återutsätta den. Det i kombination med det varma vattnet blev för mycket för fisken. Dagen efter vaknade jag och kände mig nedstämd pga av händelsen.
De övriga kvällarna har det varit med en viss fundersamhet som jag tagit med spöet då Isaac och jag har badat. Det har mest blivit kast, så att Isaac får prova på att fiska. 
Det är skönt med värme och sommar, men konstant hetta och inget regn är inget vidare. Hoppas dalande vattentemperaturer och en del regn.

Bakom ryggfenan var det som ett stort köttsår, dessutom mycket löss. Detta gjorde inte saken bättre för dess chans att överleva.










Hopp 






Kommande planer

V.33 blir det förhoppningsvis en ny familjeresa till svärföräldrarnas andelsstuga i Sälen. Hoppas det kan bli några turer till Älven!

22 juli 2018

Badtemperatur överallt

Värme värme värme

Riktigt skönt, men regn behövs och vattennivån och temperaturen är inte optimal för fisken.
Tog med flugspöet till badplatsen med Isaac och mamma, utanför hembygden. Här metade jag Sarv och mört som barn. Vi brukade agna med musselkött. Men nu var det små klinkhammers som gällde. Mörten vakade i vassen, och högg stundtals på torrflugorna. Ett par mörtar, sen var det dags att åka hem.




Trevande försök till harrfiske i Vättern

Ett par korta turer för några veckor sedan. Båda runt 23.00. Det vakade bra båda gångerna. Mest av vad jag antar vara småfisk. Men rätt vad det är i ett försiktigt vak, så sitter något tyngre i andra änden. Elände att den skulle släppa. Jag hade så gärna velat sett om det var en Harr. Samma procedur nästa kväll, med samma utgång. Dessutom många småhugg, där jag missade mothuggen. Så svårt att se i de mörkare förhållandena.






11/7 ett mer seriöst försök

Johan var upplurad från Växjös domäner. Nu skulle flytringarna ut. Vi tittade först på ett ställe, och ve och fasa så låg vinden fel. Vi gasade på mot andra sidan. Fortfarande en del vågor. Men vi ville ändå ge det en chans. En plats som var ny för både mig och Johan. Jag hade varit där tidigare med med familjen för lite badtajm. Frugan hade då vid ett tillfälle sett ett stort stim med 20cm fiskar. Stim med Harr kunde man ju hoppas på.
Men nu var det stendött, trots mycket insekter, varav en del Danica. Inte förrän 21.30 så började vi se vak, om än mikroskopiska. Fisken gick patrullerandes och betandes i ytan. Mörkret började göra det svårt att se. Men en del större fisk visade sig. Yes ett stim var på väg att simma förbi en 20 m från ringen. Snabbt ut med en liten griffits gnath i deras färdriktning. Vak, vak, vak... men inget vid min fluga. Stimmet hade simmat förbi, och jag började hasa in flugan för ett nytt kast. Pinsamt ser jag då att det är inte min fluga jag suttit och råglott på under vakpatrullen. Nejdå, det var något annat bös. Johan hade fisk som inte kunde sänka hans Hellbeast the destroyer. Det var tydligt att det var mest småfisk där ute. En firre hade jag som satt på kroken ett tag. En 20cm Harr, som tydligen inte hade slutdestination: "Tittos flytring".
Vakandet fortsatte. Men ögonen svek oss, och vi fick bege oss hemåt. 





Nya tag framöver...

 

28 juni 2018

Semester i Sälen

Semester... 






Nu skulle det njutas. Efter ett trevligt 90årskalas för frugans farmor. Så styrdes kosan mot Sälen och lugn och ro. I början av veckan tänkte jag att jag skulle ta det lite lugnt med fisket. Annars blir jag så ivrig och har svårt att inte låta bli att åka ut. Det var ju trots allt en familjeresa med svärföräldrarna och Emmas ena syster, Jenny. Vädret var fint och vi tog lite kortare promenader till att börja med.
Under tisdagen tog vi en långtur upp mot Tandådalen. Jag velade länge om jag skulle ta med spöet eller inte. Men fiskeutrustningen fick snällt stanna kvar i bilen. Med Aaron 6 månader i babybjörnen hela färden, så misstänkte jag att det skulle bli lite knöligt. Till att börja med kändes det bra att spöet fick vila. Vi vandrade och vrickade runt bland stock och sten tills vi kom fram till en vacker avlång tjärn. Den såg onekligen död ut. Vi satt oss ner och smaskade i oss de goda bullarna som traditionsenligt inköpts vid fjällkyrkan. Njutbarheten började dock bytas ut mot bombardemang från knott och mygg. Hualigen, det gick inte att sitta still. Jag knallade närmre sjön i förhoppning att insekterna skulle vara färre. Då som på en angiven signal började det vaka över hela sjön. Och någraav vaken verkade riktigt tunga. Några på kastavstånd, om man nu hade haft med spöet. En vindpust gjorde att vakandet upphörde.
Vi vandrade vidare i den härliga solen, med knott och mygg i fortsatt antågande. Vi kom fram så vi både passerade och vandrade vid sidan av Fejmån. Vacker å som kändes mer orörd än vid Långtjärnarna. Kristallklart strömmande vatten. Som gjort för smygfiske med lite kortare kast. Ån bytte därefter karaktär till att innehålla lite mer lugna pooler. Och där vakade fisken för fullt.
Vandringsturen var slut, och ja, jag borde haft med mig spöet.







Härefter följde vädermässigt lite sämre dagar och småkrassliga pojkar. Det blev dock ett par korta kvällsturer till Stora Tandån och Myrflodammen. Första turen blev enbart fiske i ån. Ett tiotal öringar som tog på elk hair caddis, griffits gnath och klinkhammer.
 



Andra turen till samma plats. Nu var goprokameran med och äntligen med ett fungerande sd-kort. Fisken vakade och högg. Men två vale vad myggen och knotten var hemska. Bland det värsta jag varit med om. Jag brukar klara mig rätt bra i mygginfernon. Men nu kröp paniken fram. Jag fick ge upp, och tänkte att dammen kanske skulle vara lugnare. Det var den, men i gengäld så var vinden framme, och det var lite vågigt på ytan. Jag hittade några lugna ytor, och en och annan fisk vakade. En liten öring på 25cm nöp elk hair caddisen. Strax därpå högg det igen. Men jag missade mothugget, jag lät dock flugan ligga kvar med ett efterkommande hasande, och då satt fisken på kroken. Det visade sig vara en finfin öring. Det var nu dags att åka till stugan. Jag gjorde dock några kast ut mot de mer skvalpiga partierna, och visst de både vakade och högg där.







Det var sista kvällen, och dags att sova. Men en retlig känsla av att inte fått komma ut till det som hägrar mest, älven och dess vackra Harrar. Klockan var 4 när det ringde. Hua, det var ju bara någon timme sedan vi matade Aaron. Jag lyckades ställa om klockan till 5.00. Nu kom jag upp tack och lov. Det var veckans bästa väder som visade sig. Morgonfiske är kanske inte alltid det mest optimala. Men jag var så tacksam att det ändå lyckades bli en tur. Jag fiskade av favoritströmmen, och fisken verkade stå lite längre ut. Kanske på grund av det låga vattenståndet. Första hugget kom vid sjutiden, och det var rejält och resolut. Harren satt direkt, och började streta emot. Årets första Harr kunde fotas och återutsättas. Go känsla. Det fortsatte hugga längre ut. Så lite längre kast behövdes. Och det var svårare att precisera kasten. Men några Harrar till blev det innan klockan var 8, och det var dags att bege sig mot stugan för frukost och hemfärd.






33cm


Älven gav som vanligt mersmak, och jag hoppas att det kan bli någon mer resa. Johan, har i dagarna blivit tvåbarnsfar. Stort stort grattis! Och det borde väl firas med en Dalarnaresa?!?! ;-)

19 juni 2018

Från årets första på torrfluga och fram till nu

Länge sen nu

Ser att det var väldigt länge sedan jag uppdaterade min lilla fiskedagbok. Många bollar i luften och ett intensivt men härligt familjeliv har gjort att bloggen har nedprioriterats, likaså fisket.
Men när det funkat, har det ändå blivit lite fiske.

Tävlingen om första fisken på torrtfluga

Varje år brukar Johan och jag trigga varandra till att försöka slå varandra i vem som kan få årets första fisk på torrfluga. Jag brukar alltid dra kortaste strået. Och i år blev det ingen vinst heller. Och inte blev det Johan heller. Från oväntat håll kom vinsten(och sist blev jag). Se nedan:


19/4 slog han till, sonen min. Ett litet toppknutet teleskopspö med en näst intill egenbunden torrfluga i andra änden och jag sade till honom att här kan du kasta ut din fluga. Vid ett betongfundament med långsamt vatten, så tänkte jag att Isaac kunde roa sig en stund. Men att en Öring skulle stiga och hugga flugan under första kastet, ja det trodde jag inte. Resultatet blev en förvånad och mycket stolt pappa! Well done my son!!






Våren kom fort och helt plötsligt var det högsommar i början av maj

Värmen steg lite för snabbt, och kläckningarna blev korta eller som vid Kalvsjön, där Vulgatan kläckte men fisken tryckte längs med botten på grund av värmen.
Några riktigt bra kvällar blev det vid hemmabäckarna.


En oerhört svår pool

Men försiktighet lönar sig

JKPG-öring



Johan vid en spännande pool






Svårt att inte älska Vättern

Conny finess-fiskar vid svåra utrymmen



Johan, bli ett med naturen





En efter skolavslutningenöring




Nu är familjen och svärföräldrarna uppe i Sälen... det blir säkert en del fiske...