Ichthys Fly fishing: V.23 och 24 Sälen med bland annat Västerdalälven, Fulan och Görälven

Åfiske med Peter innan Sälenresan

Vattnet var chokladbrunt efter gårdagens regn. Så förhoppningarna var inte enorma precis. Det fanns dock en och annan slända. Jag provade att snärta ut flugan mellan några buskar. Detta för att försöka komma åt en liten blankyta.
Det högg direkt, och jag var inte helt med på noterna. När jag och Peter sammanstrålade, så hade han fått en öring. Bra utdelning i det grumliga och oroliga vattnet. Det började nu bli mörkt och Peter gick mot bilen. Jag tänkte göra detsamma,
men då ser jag en öring vaka i angränsning till en ström. Efter lite stret så kunde jag kroka öringen på en rusty olive #16. Kul fiske med tanke på chokladen.

Sälenresa v.24

Färden gick mot Sälen och stugan i Lindvallen. En härlig vecka i fin natur med gott sälskap. Vi(Frugan, sonen och jag) packade om från vår bil till svärmor och svärfars rymliga Volvo. Där satt vi som kungar.
Närmre Malung började ögonen outsökt att fara längs med Västerdalälven. Hur var vattenståndet, kunde man om möjligt se några vak, trots bildfärd i 90km/h. Vattenföringen verkade ok, möjligen något högt. Och vak... jo några vak närmre
bron mot Lindvallen. Detta verkade lovande, och fiskeabstinensen var på topp.
Söndagen och måndagen tog vi det lugnt, bortsett från en 5kilometersvandring.

Tisdag:

kl 19-22 föll valet på Fulan, efter fina tips från Tommy. I början vakade det en del uppströms en nacke. Flugvalet blev olika gula forssländor. Och fisken högg. Men det blev bom efter bom med mothuggen. Vid något tillfälle såg jag
verkligen hur Harren vrålmissade min fluga vid dess hugg. Jag bytte fluga till en Klinkhammer tricoloren. Det högg direkt där en Harr vakat snett nedströms mig. En liten 20cm Harr kunde krokas, drillas och snabbt återutsättas. Därefter
hade jag ett par hugg till, sen dog aktiviteten ut. Summa sumarum... Det vakade och högg under första timmen. Sen tvärdog det. Få insekter. 10 hugg varav 1 Harr fångad, så 10% krokning är inget att skryta med. En väldigt trevlig och
spännande plats som jag mer än gärna provar igen vid en bättre tid på dygnet.

Onsdag:

Kl 13-18 var åkte familjen och jag till Latmanstjärn. En tjärn jag sporadiskt fiskat i förr. Men så pass lite att jag inte kan yttra mig om fisket. Tjärnen ligger mycket vackert och bara det gör att det känns välsignat att vara där.
I Tjärnen finns Röding, Öring och lite Abborre. Så pulsen var mellan varven lite extra hög. Det fanns ju möjlighet att fånga första fjällrödingen. Små nätta vak syntes i perioder av Rödingar. Små Griffiths Gnat fick det bli.
Under timmarnas gång hade jag en hel del hugg. Men ideligen missade mothugg. Så otroligt lömska hugg. Längs den gräsbeklädda myrkanten vakade en Öring med ett fint head and tailvak. Ut med flugan en meter framför vaket. Någon sekund
passerade och flugan försvann i ett gluffs. Tänk om all fisk kunde hugga så resolut, då skulle krokningsprocenten se lite bättre ut. Jag tog några kort och lät den få friheten tillbaka.

Nu började lukta gott från grillen. En go paus från fisket, och köttet smakade riktigt gott. Allt medan de små vaken fortsatte att poppa upp titt som tätt. Efter maten lånade jag mer än gärna ut flugspöet till frugan. Det var debut.
Med tanke på att det varförsta gången, så såg det riktigt bra ut. och några lömska hugg hade hon. Vi bytte fluga till en mer synlig. Valet blev en Green Drake Irish May fly. Fisken högg på den flugan också, men fortfarande lika lömskt.
Det började närma sig hemfärd, och vi plockade ihop våra saker så smått. Jag tog några sista kast mot de små vaken. Det högg och nu äntligen kunde jag kroka... en Mört. Vilken fadäs. Har jag alltså stått en hel dag och fiskat på
småmört?! Aja, nu kan jag skratta åt det hela.

Nog är den lite röd, men inte en Röding

Torsdag:

Vi beslöt oss för att ta en långvandring runt Myrflodammen och stora Tandån. Vi såg fisk som vakade direkt vid dammen och i ån. Men fiske fick det bli i slutet av vandringen. Fin natur att vandra i och Kaffet med kyrkbullarna från
fjällkyrkans café smakade utsökt. Isaac växlade mellan att gå och sitta i bärstolen som jag fått låna av min kollega Mats(TACK!). Isaac, Svärfar och jag kom tillbaka till Bilarna lite snabbare än frugan och svärmor. Så jag smög ner
till Tandåns öringar. De vakade för fullt. Desländor jagsåg i luften var Vassländor och små små bäcksländor. Valet blev därför "Hellbeast the destroyer" och "Thou shalt not LIME". Det blev fyra öringar på en 20min. Sen dog vakandet ut.
Troligtvis för att jag rört om i grytan lite för mycket. Jag provade dammen en 10 minuter, och hade ett våldsamt hugg. Men tyvärr drog jag flugan ut munnen på Öringen. Jag tippar på att öringen kunde ha vägt runt kilot.

På kvällen blev fiskesuget för stort, och jagåkte ut mot Mitvråtjärn. Planen var den att, skulle jag se bra med vak i rödingtjärnen så skulle valet bli denna. Men som vanligt vid Mitvråtjärn, så var det vakfritt. Så då knatade jag
genom skogen och kom fram till Görälvens lite snabbare partier. Jag misstänkte att vattennivån var lite högre än sist jag var där. På grund av den strida strömmen var det svårt att vada. Så jag smög längs med kanterna och fiskade
av dessa platser. Öringarna stod oftast i blankfläckarna bakom stenar. Från kl 20-23 blev det 6 öringar och 3 harrar. Ingen bamsestorlek på fisken, men riktigt kul fiske. De högg som galna på "Helbeats" och "LIME", därefter när
jag hade lite svårt att se satte jag på en stor "Vulgatamonstret". Sista fisken fick jag precis vid 23. Därefter hade jag några hugg, men jag hade för svårt att se flugan i den strida strömmen.

Brunöring i all ära, men en Svartöring, det är grejer det.

Den här vägen ville GPS'n att jag skulle köra in på

Kvällens minsta

Lägg märke till stjärtfenan. Lekskada, Gädda eller?

Mitvråtjärn

Lördag:

Västerdalälven kl 20.30 -23.30 En del småinsekter, men väldigt få stora. Men trots det fiskade jag med lite större Dagsländor. Och visst högg harren. Det blev 4st och lika många missade. Harren var väldigt utspridda och inte så
centrerade som de var i höstas. Kan ha berott på det lite högre och instabila vattenflödet + att jag såg en del skoavtryck.
På hemvägen stannade jag till vid en bäck(Färdsjövalla) där jag sett vak tidigare. Det var sent och det var svårt att se flugan. Så valet blev "Vulgatamonstret". Flugan driftade sakta sakta i den lugna höljan, och en lten öring
på 10cm tog flugan. Drillningen blev kortvarig. Att se en så liten Öring ge sig på en 3cm lång fluga med buskigt hjorthår. Ja då är de aggresiva. Framför bron var det mer strömt med bakvatten på varsin sida. Jag doppade ut flugan
på andra sidan vid strömmens angränsande till bakvattnet. En Öring slet tag i flugan direkt. Och jag kände motståndet i bråkdelen av en sekund. Ingen bjässe, men helt ok. Jag vet inte varför. Men jag duttade ut flugan mot samma
område. Klockan var nu 23.30, så jag såg i pricip inte flugan. Men i driften kände jag hur linan drog iväg. En Öring hade sugit ner flugan. Jag tänkte att det var mig en ettrig liten Öring som hugger igen. Men så känner jag
motståndet och Öringen gav flera fina rusningar. Jag tar ett steg ner mot vattnet för att håva fisken. Givetvis, tt par cm ifrån håven, så snärtar den till och flugan far som en katapult mot mig. Snöpligt. Särskilt med tanke på att
fisken säkert var halvkilosklassen. En riktigt fin bäcköring med andra ord.