Fortsättning v.34 En jämförelse mellan två platser vid Vättern

Torsdag 24/8 en jämförelse mellan två platser vid Vättern

Plats 1, eftermiddag 1,5h (18 vak)

Den här platsen har jag aldrig fiskat vid tidigare. Men vet av utsago att platsen stundom är het. Så efter jobbet lubbade jag ner till stranden och ut med flytringen. Vädret var växlande molnighet med en 3m/s SV. Runt en udde fanns en fin vik, där slog jag ner på takten och började spana efter vak. Under turen kom jag upp i 18 vak. En del rejäla Harrvak, men flest små nätta vak från Harr eller annan fisk. Men ingen högg efter mina flugor. Jag prövade F-fly, Griffiths gnat m.m. Jag hade ett hugg... trodde jag. Men det visade sig vara en meter ifrån min fluga. Snacka om att vara övertänd. Ett intressant ställe.

Plats 2, 18.00 - 19.00 ( 0 vak och inga hugg)

Plats två är stället jag hade som favorit under hösten jag och familjen flyttade till Jönköping. Det är platsen jag sett gå från vak/hugg/fångstgaranti till stendött under 25 turer under 2016. Ett dystert resultat som visar att något är på tok. Detta spörsmål är för mig av sådan dignitet att jag lätt blir bitter och gnällig, då få andra verkar bry sig. Länsstyrelsen verkar inte bry sig nämnvärt och kommunen verkar i mina ögon förhala Dunkehallaprojektet. Under hösten 2016 blev jag lovad av kommunen att de skulle iordningställa Dunkehallaån antingen precis innan harrleken 2017 eller direkt efter. Men det har fortfarande har inget hänt. 

På samma sätt som vid fisketurerna vid denna plats under 2016, så prövade jag ibland att fiska där och direkt efter vid en helt annan fiskeplats. På så sett kanske det gick att se skillnader, och på så sätt synliggöra problematiken för högre instanser. Och skillnader blev det. Denna plats var stendöd under 2016, inte ett vak och inte ett hugg trots fina förutsättningar. Däremot vid andra lokaler var det alltid någon form av aktivitet.

Med eftermiddagens fiske i åtanke, så åkte jag till plats två med sonen. Vi spanade och ströfiskade i en timme. Förhållandena var riktigt bra, och en hel del insekter syntes till. Men inte ett vak.

När klockan var 19.00, så åkte vi vidare för plats 1.

Klätterträdet som så fint hängde över Vättern är av. En symbol på Harrens tillstånd mån tro

Sonen pekar på ett vak (Pssst det var inget vak)

Vakfritt

Plats 1, 19.00-20.00 ( 79 vak)

Här är det lite knixigare för min snart 4 årige son. Men vi kom ner, och spöet var redan riggat. Vi hann knappt närma oss Vätterstranden förrän vi ser Harr hoppa högt efter nattsländorna. Mest småharr som hoppade, men någon större också. Det vakade hej vilt under den timmen vi var där. En del kraftfulla vak där den större harren, likaså stillsamma head and tailvak, vid båda dessa typer av vak syntes fina ståtliga ryggfenor. Dessutom en del försiktiga vak efter småknott m.m. Nu kändes det smått retligt att inte sitta i flytringen och kunna nå ut till vaken. Ett och annat var nära land. Men då var det svårt att hastigt ta sig över alla hala stenar med lille sonen. Men vi hade en go far och sonstund tillsammans.

Reflektion:

Samma konstanta väder under hela dagen, möjligen en gnutta regn runt 20.00. Samma vindriktning och vindstyrka. I stort sett samma temperatur. Samma bottenstruktur. Likvärdig insektsmängd och variation. Båda platserna har närliggande utlopp. Samma dystra resultat som 2016. Plats nummer två verkar tom på fisk. Denna analys fick jag från flera håll under 2016, då jag roade mig med att fråga kanotister om de såg fisk som var uppe i ytan och åt och var de såg dem. Vid denna lokal hade de inte sett något under 2016. Men däremot längre norr över. 

Jag kommer fortsätta att göra liknande jämförelser framöver, när tid ges.

Är det kräftorna mån tro, eller finns det någon ytterligare faktor?

Positivt: Det verkar vara fler och fler som ger sig ut för att fiska Harr i Vättern. Kul!!

Fredag 25/8 19.00-20.40

Efter gårdagens vakfest, så var det svårt att låta bli att inte åka ut med flytringen. Det fick bli raka vägen till plats nummer 1. Vindstyrkan var densamma, men mer åt NV. Detta är ofta bra mycket sämre. Och det skulle visa sig. Jag räknade till 15 vak som jag vet var Harr. Dessa 15 vak, var hoppande Harr, som försökte norpa åt sig av nattsländorna. I övrigt vakade fisk efter minimalt stora insekter som låg på ytan. Mina flugor i #22 såg gigantiska ut, och inget som Harren ville ha. Mycket insekter, men vinden hämmade troligtvis vakvilligheten. 

En hel del nymfskal från Danica/Vulgata. Även en del Danica i luften och på vattenytan.

Sälen v.33, och början av v.34 på hemmaplan

Sälen

En lugn och skön vecka låg framför oss. I två bilar betade vi av mil efter mil mot Sälens fjäll. Isaac ville hellre sitta i svärmor och svärfars bil, så då får man passa på att lyssna på spännande dokumentärer. Nu blev det i och för sig mest metal, Pelle Karlsson och Andrae Crouch. Vilket Isaac mer än gärna också lyssnar på.

Obligatoriska stopp gjordes vid Kristinehamn och Vansbro. Sen var det bara Malung och sen Sälen. Vi kom fram runt 18.00, och fiskesuget smög sig på, så pass så det fick bli sätta sig i bilen igen. Jag slog en signal till Tommy, en go vän som kan älvarna innan och utan. Jag fick tips om ett lugnare område där fin fisk fanns. 

Söndag kl 20-21.30

Kanske inte den mest ultimata tiden för Harrfiske och 13 grader i luften. Men jag var ytterst tacksam att jag lyckades komma ut till älven redan första kvällen. Jag vadade ut en bit. Men då vattnet började klättra sig över naveln, så brukar jag helst inte vilja vada djupare. Så jag fick snällt iakta hur stor fisk vakade längre ut. Jag försökte nå vaken, men det krävdes riktigt långa kast och huvudströmmen tog retfullt tag i fluglinan gång på gång. Så drifterna vart inget vidare. Det fick bli att blindfiska närmre där jag vadat ut. Inget hände. Tiden gick, men så började det vaka lite sporadiskt nära mig. När klockan var 21.30, och jag började bli sugen på att ge mig hem till stugan, så hade det blivit två mindre harrar(riktigt kul att det fanns småharr där). Dessutom hade jag tappat en fin fisk och ett monster som var uppe och skulle ta torrflugan. Men jag slet flugan ur munnen på den. Osis. Men sånt är livet.

Möte med älgen

Måndag kl 20-21
+17 grader och fina förhållanden. En hel del insekter kläckte under den korta tiden jag var där. Platsen var runt Hälla. Harren som jag fick var utspridda över stora ytor och över hela den stund jag fiskade. Allt som allt 11 harrar. Ett par fiskar kring 30cm och resten av mindre valörer, men lika tacksamma att få ändå. Flugvalen som fungerade bäst: "Graylinghammer of Justice" var överlägsen. Ett par fick jag på klinkhammer.

Möte med ny älg

Tisdag kl 19-20
Tidigare på dagen hade familjen och jag plockat bär och i närheten rann ån Firin. Så när det började närma sig kväller runt 18-tiden, så hade jag med spöet, och fiskade av de hetaste platserna. Men inget resultat så det blev lite mer bärplockande istället. Det ska tydligen finnas lite öring i Firin, dock sparsamt.
Sista timmen fick det bli en ny tur till Hälla. Jag tog några kast i en sidoström där jag hade fått en av 30cm harrarna dagen innan. En 30cm Harr, troligen samma som dagen innan klev upp och tog en klinkhammer då den driftade fram i strömmen.
Därefter vadade jag mig mot huvudströmmen. Fisket var riktigt segt för mig. Det var först på slutet som jag lyckades lura ett par Harrar på supperpuppan.

Hmm undrar vilken tjärn detta var

Onsdag kl 19.30-21

I Transtrands fiskevårdsområde finns en liten sträcka av Fejmån(Feman) som ska innehålla en del öring och även Harr. Dock vet jag inte om det går Harr så långt upp i ån. Jag ställde bilen nära Långtjärn och traskade mot ån. Verkligen vacker och lagom stor skogså. Dessutom fin variation på strömmarna och lugnflyten. Då inga vak syntes började jag blindfiska mig uppströms. Men inte ett liv. Ögonen började glida från ån och mot de hjortron som glimmade lite här och där. Jag gjorde en hel del avstickare från ån för att plocka bären. Så pass, så det slutade med mer bärplock än fiske. Allt som allt såg jag ett vak, det var allt. Vet man när och var och hur man ska fiska av ån, så blir det säkert bättre nästa gång. Vid vandringen mot bilen så fick jag tag i pappa på telefon. Farmor hade precis hastigt och lustigt fått sluta sitt jordeliv. Sorgen och saknaden är stor! Samtidigt vet jag inte riktigt om jag helt har förstått att hon har fått flytta hem. Men tack och lov för hoppet och förvissningen om att få träffa farmor igen hemma hos Gud.

Eländiga maskmetare, hoppas inte det gått för hårt på öringarna

Torsdag kl 18.30 - 20.00
När jag satte mig i bilen för ett nytt kvällspass, så hade jag inte helt bestämt mig var jag skulle fiska. Det blev visst Görälven, där älven är ganska strid. Planen var att  gå nedströms mot lugnare ytor. Jag fiskade av en del områden längs vägen. De harrar jag fick var väldigt nära land. Inte en fisk längre ut än tre meter. När jag hittade Harr så högg de som galna efter "Graylinghammern".
Det slutade med 7 landade och återutsatta harrar. Vid ett par tillfällen, gjorde jag för starkt mothugg i förhållande till storlek på fisken. Så en katapultartad Harr kom farande mot mig.  Klockan blev mycket och det visade sig att jag aldrig kom ner till de lugnare partierna. Dessutom blev det en del svampletande. Nästa gång så.

"Graylinghammer of Justice" i mungipan.

Summering
En hel del Harr trots den ringa fisketiden. Dock kändes det inte som något flyt i fisket. Jag hade svårt att koda av var fisken fanns, och om de fanns där eller inte. Platser som var givna förra året var inte alls så givna nu. Men riktigt kul fiske som alltid. Fredagen och lördagen gick i regnets tecken, så då var jag aldrig ute. Regnet gjorde sig påmint när vi åkte hem på söndagen. Älven hade stigit drastiskt. Regn behövs, men när det kommer så mycket lär det ställa till det för harrfisket. Att fiska någon timme/dag, skulle kanske bytas ut mot något längre pass... för hälsans skull.

Början av v.34

Måndag 19.00 - 20.30 Vättern

Klart.se och yr.no visade helt olika vindar, så jag åkte lite på vinst och förlust. Det visade sig vara bra vindar till att börja med. Ut i flytringen och paddla ut, för huj vad det vakade. Småharren och en och annan stor hoppade högt efter nattsländorna som surrade över vattenytan. En liten svart klinkhammer #22 ratades gång på gång. När en harr vakat en decimeter från flugan, så såg jag det som ett tecken att byta fluga. En svart F-fly fick det bli. En liten harr var uppe och duttade på flugan. Antagligen så pass liten att den hade svårt att suga i sig flugan. Nytt kast mot ett område där fisk hade vakat. Det vakade på nytt någon meter ifrån. Sen högg det på min fluga. Yes fisken var fast och den bjöd på lagom kamp som en 25cm Harr brukar göra. Därefter hade jag fisk som släppte, flugan var blöt, nackdelen med cdc. Knöt på en svart elk hair caddis, och det blev resultat direkt. Dock inte i mothugget tyvärr. En 20 minuter hade passerat, och nu vände vinden, dock svag vind, men det räckte för att Harren skulle lägga ytätandet på hyllan. Nordanvind är ett gissel. Men visst det är väl som för oss människor också. Vem vill sitta ute i snålblåst och äta oxfilé. 

Hoppas på rätt vind framöver. Då kan det bli riktigt kul på Vättern.

Lugnet före stormen(nordanvinden)

Tisdag kvällstur på 1 timme vid ån

Testade ytterligare en ny sträcka av ån. Det visade sig vara minst lika bra som uppströms. 11 öringar och många många missade mothugg. Det var riktigt svårt att kunna göra vettiga mothugg bland alla grenar och annat trassel. Spännande partier av ån. Nästa gång blir det ett nytt ställe.

De fanns här också

V.32 Årets första Harrar från Vättern

8/8 kvällstur till Vättern

Det var en fin kväll med svag vind. Förhållandena var mycket bra. Efter lite förhandssnack på Facebook blev vi 4 medlemmar från Habo fiskeklubb. Dessutom ett par till. Riktigt kul. Jag paddlade ut och vattenytan såg inbjudande ut, med mycket insekter och då framförallt flygmyror. Vattnet var kallt värre, 12,3 mätte temperaturen. Efter en kort stund såg jag på långt håll att de andra var vid en udde längre bort. Så det blev att paddla och paddla och paddla. Min flytring som jag fick köpa av Lennart, har varit till stor glädje och den är så smidig och lätt. Så pass så jag brukar ha den mer eller mindre uppumpad jämt. Den är bara att slänga över axeln och knata iväg. Dock finns det en fördel med tyngre flytringar. Jag tror det är lättare att få upp fart i dem. Och det märktes när jag mötte Magnus på väg dit jag hade börjat fisket. Huj vad det gick undan. Och en Harr hade han redan lurat upp. Längre fram kom jag i kontakt med Peter, Conny och Per. Vakaktiviteten var mycket låg. Och de vak vi såg var väldigt sporadiska och utspridda, vilket gör det svårt att dels koda av var de patrullerar och att få dem att hugga. Man får känslan av att de bara går upp och ströäter någon insekt, och sen ner mot djupet. Särskilt med mycket insekter på ytan. Vi satt rätt nära varandra med ringarna. Under tiden Peter och jag satt och pratade så högg det på hans myrimitation. Inte helt rätt att hinna kroka p.g.a distraktionen i vårt samtal. Klockan började skena iväg. Och jag visste att jag hade en lång bit att paddla tillbaka. Så vi sa hejdå. På vägen tillbaka mötte jag Magnus igen. Håven var full med två praktHarrar. Den ena var en riktigt bastant firre på 50cm. Så stor Vätterharr har jag inte sett sen en sen höstdag 2015 då en 50cm Harr flög upp och tog en buskig Elk hair caddis i vågskvalpet. Magnus berättade att fiskarna vakade frekvent nära land. Givetvis precis där jag hade sjösatt flytringen. Aja sånt är livet. Jag paddlade vidare mot land. På håll ser jag fina kraftfulla vak nära land. Adrenalinet var på topp. Paddla paddla paddla. Benen var trötta och för året ovana vid flytringspaddlandet. Men jag tog mig fram till vaken. Och tog en liten paus, och se så jag inte skrämt dem. De fortsatte glufsa i sig av myrorna. Jag kastade en Petermyra ut mot vaken. Några futtiga sekunder fick flugan ligga stilla, sen small det ordentligt i ett resolut vak. Mothugget satt och jag kunde drilla in en 40cm Harr till håven. Avkrokning, ett par kort och så simmade fisken ut i det fria. Under den korta perioden, så dog vakandet ut. Men så mycket lättare att fiska på dessa vakande fiskar, som verkligen äter frekvent på liten yta.

Magnus Harrar simmar förresten nu i Vätternakvariet i Motala. 

9/8 Bäckfiske

Dagen var regnig blåsig, och inte lockande till något fiske. Men på eftermiddagen åkte jag ut för ett par timmars fiske. Jag prövade återigen en ny sträcka. Solen sprack igenom stundtals, och regnet lättade i, dock sporadisk. Elk hair caddis funkade som vanligt finfint. Likaså lille sonen Isaacs mönster D-caddis. Första gången jag prövar den.

För att fortsätta på bröllopstemat i antal öringar, så blev det Porslinbröllop.

Riktigt fina och intressanta sträckor med god variation. Kul var också att öringarna stod lite överallt. Och de högg oftast i head and tail, jag även i strömmen.

Kropp av gul, röd och grön. Kul färgcombo, när sonen får gå loss med bindandet.

10/8 Vätterfiske med Johan

Med kort varsel fick vi till en kvällstur. Jag upptäckte att jag inte hade med vadarbältet, dessutom utan flytväst. Men det fick gå ändå. Det kanske låter en gnutta självmordsbenäget att ändå ge sig ut. Det är bra att ha respekt, men samtidigt är jag inte speciellt rädd för döden. Den är bara temporär, och jag vet vad som väntar därefter. 

Och så fisket... Bra förhållanden och mycket insekter där vi paddlade ut. Mycket nattsländor i omlopp, mycket småinsekter och en och annan dagslända. Det bådade gott. Vinden var svag, men kom åt en aning längre ut. Vi satt stilla i våra flytringar och spande efter vak. Inte ett vak, ingen fisk vad vi såg som bröt ytan för att ta någon insekt. Det fick bli en kopp kaffe och en gnutta strategi. Vaken uteblev, så vi paddlade längre ut mot mer oroligt vatten. Här fanns en del Danica och lite annat smått och gott. Det fick bli lite blindfiske, som känns mer lockande på en yta med inte fullt så mycket insekter. Det är värre med blindfiske enligt mitt tycke på en lugn fin ytan med mängder med insekter, men inga vak.
Johan spottade första vaket, eller rättare sagt en 10cm projektil som kom flygandes högt över ytan. Småharr eller öring är frågan. Jag har i och för sig  tidigare sett Harr hoppa högt efter nattsländor. Både stora och små Harrar.

Vi gav dock upp detta område, och paddlade närmre land. Insektslivet minskade drastiskt ju mer klockan blev. När skymningen började närma sig, började vi se några sporadiska vak. Vaken var mikroskopiska. Nästan som när en liten insekt kläcker. Svårt svårt att avgöra vad de åt. Och svårt att koda av hur och var fisken simmade. Vi prövade dagsländor, nattsländor, myror och småinsekter ner till #22. Men inget hände. Klockan var nu närmre 21.30. Jag knöt på an #12 Klinkhammer ala Vulgatakläckare. Jag kastade ut mot ett område där sporadiska minivak ägt rum, samtidigt hade jag känslan av att Harren patrulerade lite överallt, så det kändes nästan som blindfiske. Jag lät flugan ligga länge länge. Och då gick en Harr upp och knyckte åt sig flugan. Snabbt mothugg, och tacksamheten var stor när jag kände motstånd i andra änden. Fisken gled snabbt in i håven. Och Johan tog några snabba kort innan Harren på omkring 40cm simmade tillbaka. Kul fisketur. Men vi hade hoppats på mer frekvent vakande inom ett begränsat område. Men det är samtidigt tjusningen med fisket. Vi såg även två brutala öringvak.

Här högg Harren

Saviour Machine är tillbaka!!!

V.31 Nästan lika många Öringar som blåbär

Stora förhoppningar på Vättern

Men tji fick jag... 3 tillfällen, 3 olika dagar, 3 olika platser men tyvärr 3 bomturer. Allt jag såg på dessa 3 turer var 1 ynka vak. Vid sista tillfället så iaktog jag inte mindre än 13 Skarvar lyfta från en yta som brukar vara fylld med vakande Harr. Ingen kul syn. 

Då Vätterns Harr inte visade sig, så blev bäckens Öringar en räddare i nöden.

31/7

Två timmars Vätterfiske blev det innan jag gav upp och drog till ån. En ny plats, som gav utdelning direkt. Därefter blev det favoritplatsen. Öringen högg friskt. Vädret var växlande molnighet och en +20c. Allt som allt hamnade jag på granitbröllop i antal öringar på 2,5h fiske. Kändes prima!

(Att skriva ut antalet öringar för varje tur kan säkert ses som kvantitativt, skrytsamt etc. Och det vill jag verkligen inte. Samtidigt är det för mig viktigt och av stort intresse med statistik, dokumentation och en form av dagbok. Jag tror och hoppas att genom detta utvecklas som flugfiskare. Det finns dock ett litet aber i det hela, och det är just att fisketurerna kan mynna ut till något kvantitativt. När räknandet av fisk blir för viktigt. Fiske ska ju vara kvalitativt för hela slanten)

Tankarna gick till en gigantisk Superpuppa. Larven var enorm

1/8

Tre timmars guppande i flytring, och febrilt sökande efter vak. Men inte ett ända, trots fina ytor, ok vind och mycket nattsländor och baetis. Reservplanen fick bli 1h fiske i ån. Jag hade glömt ta med vadarskorna. Så de lätta tajta vinterkängorna jag använder vid flytringsfisket fick bli substitut om något vadande i ån överhuvud taget skulle kunna ske. Det gick klockrent, och sulorna kändes mer greppvänliga än mina Loop-kängor. Sidenbröllop i Öringar blev det.

I slutet av fin favoritsträcka finns en lugnare pool som vid bra och försiktiga kast kan resultera i en hel del fisk. Men den här gången var den lugna poolen nästan halverad på grund av den låga vattennivån. Dock fanns några Öringar kvar där. Och för ovanlighetens skull tog jag några kast uppströms, där jag sällan haft någon lycka. Men det small direkt, och det var ingen pyttefisk. Utan en rätt fin fisk för att vara denna å. Den gjorde först en rusning uppströms, men sen tvärvände den och rusade nedströms. Och då blev det ett febrilt indragande av fluglina, för att hålla linan spänd.

I bakgrunden syns lugnvattnet, som nu är så mycket mindre

Tyvärr inte jätteskarpt kort. Men analfenan på den här fisken var riktigt häftig.

3/8

En mulen dag norröver vid Vättern. Vinden var ok. Men vinden kom åt så det blev en del krusningar. Insekterna dansade dock för fullt över vattenytan. Nattsländor, mygg, knott och även en del Danicor, som poppade upp. Ett vak var allt jag såg på 2 timmars fiske, och det lyckades jag inte paddla ut till för att kunna fiska på. Svårt med referenspunkter mitt ute på Vättern. Däremot är det lättare att som utpaddlad, vända ringen så att man tittar in mot land. Dels upplever jag det som att det är lättare att lokalisera vak och lättare att ta ut refernspunkter.
Det fick återigen bli reservplanen vid ån.
Fisken var återigen på riktigt hugghumör. Dock upplever jag det som att vissa stråk gång på gång känns fisklösa. Vad det beror på vet jag inte. 2h och 45 minuter senare hamnade jag på ett sidenbröllop i antal öringar.

Nya intressanta områden

Ingen vacker syn

Vackrare syn

4/8

Vädret var inte gynnsamt för Vätterfiske. Så jag åkte mer än gärna på en kvällstur till ån 19-20.50. För kvällen ville jag pröva en ny fluga som jag aldrig fiskat med. Jag band nämligen upp ett par Furimsky's Hi-Vis BDE på vårkanten. Men nu var det dags att pröva dem. Det gick lysande. Fiskarna högg som galningar. Verkligen en kalasfluga. Ska bli intressant att pröva den då fisken är mer kräsna, och se om den funkar lika bra. Satinbröllop blev resultatet.

En av turens minsta

5/8

En tur till klubbsjöarna. Jag hann knappt gå ur bilen och börja gå mot Öring-gölen förrän jag såg en massablåbär. Jag gick då tillbaka till bilen, och hittade en kasse. Fisketuren blev så mycket mer blåbär än fiske. Det hela späddes säkert på med att öringarna enbart vakade och åt pyttesmå insekter på ytan. Och så små flugor hade jag inte i asken. Mina #18 griffiths gnat var gigantiska i förhållande till det som fanns på ytan.

Nöjd med blåbären, så avslutade jag fisketuren med 40 min fiske vid ån. Ett stålbröllop bjöd öringarna på.

Försök till självutlösare till mobilen. Här behövs mer övning

Nu får vi se vad vecka 32 bjuder på... Uppdatering av bloggen på lördag eller söndag.