16/9 Vättern
Förutsättningarna för dagen var inte de bästa. Det blåste en del. Men i och för sig kan vågskvalpet locka upp Harr till kraftfulla hugg på torrflugorna. Tyvärr blev det ingen känning för varken Peter eller mig. Men det gjorde inte så mycket. Det var trevligt ändå!
21/9 Vättern kl 10-12
Efter några bomturer från land, var det dags att sätta sig i flytringen ett par timmar. Och så mycket lättare det är att komma åt. Och särskilt om det vakar. Växlande molnighet och runt 15+ i luften. Vattenytan låg blank och fin, och det kläckte titt som tätt en hel del nattsländor. Harren vakade en del, men var riktigt kinkiga. En Harr stod under ett träd och hoppade efter nattsländor. Men mina nattsländor var det ingen som ville. Till slut gav en griffiths gnat utdelning. En 26cm Harr. Kul med småharren!
Västerdalälven - Malung
Fredag:
Johan kom med bilen från Växjö vid 07.00. Så snabbt in med packningen, och sonen som skulle lämnas hos mormor och morfar. Vi puttrade förbi Skövde och lämnade Isaac.
Bilfärden fortsatte i bestämd takt mot den lockande Västerdalälven. Ju närmre Malung vi kom, så tenderade hösten att vara mer verksam. Ökat antal av gulnade träd. Vi passerade
Yttermalung, Förmalung, Gammelmalung och väl Malung. Nu var det till och med att träden i stor utsträckning tappat sina löv. Vi gjorde chansningen och åkte förbi Jockes Zoo och fiske.
Vem vet Ove kanske hade affären öppen? Och i så fall en möjlighet till lite matnyttiga tips. Affären var öppen, och Ove kom fram till kassan. Älven var låg och bra, och han tipsade om
bra fiske nära grustaget uppströms Tällboren. Vi hälsade lite snabbt på Ohlins vid deras stugby. Om man ska till Dalarna och fiska så är Ohlins stugby att rekommendera! Genuint trevliga,
förmånligt boende och service. Därefter styrde vi kosan mot Älven. Utvadad i älven stod en man och svingade sitt flugspö. Han hade mestadels fått smått. Men vi var exalterade att fisken
verkade vara på G. Efter en vända fram och tillbaka genom älven, i hopp om att det ska vara bättre på andra sidan. Jag vet inte varför föll i den fällan? Det är sällan bättre på andra
sidan. Och det var på vippen att vid två tillfällen i midjehögt vatten halka. Tack och lov blev inte utfallet så. Och än dummare kände jag mig när vi fick se en Älg korsa älven på några
sekunder och snabbt uppför en brant. Ja där låg man allt i lä.
Vi skrapade ihop en 15, 16 fiskar tillsammans. En topp på närmre 30 cm.
Vi var nöjda med tanke på att vi kom ner till älven under sen eftermiddag, duggregnet gjorde sitt antågande och det var få vak. De 10 Harrarna jag fick tog alla på en nykomponerad
klinkhammer tricoloren. Detta mönster satte jag först i verket några dagar innan avfärd. Jag har ingen aning om varför jag inte kommit på detta tidigare. Tricoloren elk hair caddis
är ju min favoritfluga. Johan fick sina på sin olive parachute dagslända med namnet "Hellbeast the destroyer".
Det började skymma, och vi passade på att få upp en eld, så att den i våra ögon klassiska raviolikonserven kunde bli varm. Tänk att något för 11 kr kan smaka så himmelskt gott!
Kvällen avslutades vid bindstädet. Och jag band upp några av Johans egenkomponerade dagsländor, med namnet: "Grayling hammer of justice". Info kommer under bindbeskrivning.
Lördag:
Älven vid 12-hugget, och vädret var molnigt men helt okay. Inte mycket insekter eller vak att tala om. Vi fokucerade på de mest intressanta strömkanterna och vi hade riktigt god utdelning.
Det som slog oss var att Harren högg explosivt i riktigt tunga vak. Det var då till en början relativt enkelt att kroka dem. Dock inte de huggen, där Harren totalmissade flugan i strömmen.
Vi plockade snabbt en 5 Harrar var i varsin strömficka. Sen började Harren försiktigare och försiktigare att hugga efter våra flugor. De explosiva vaken/huggen hade bytts ut till nätta
sippanden efter flugan, med något sporadiskt head and tail-vak. Det blev nu bra mycket svårare att kroka dem. Vi hade här en period med många missade mothugg. Men det gjorde inte speciellt
mycket. Det var ju spännande att Harren hade blivit så försiktiga. Vi fortsatte att fiska oss nedströms. Eller rättare sagt Johan rörde på sig, medans jag tydligen hade fått på mig cement-
vadarskorna. Jag betade av varje liten vrå av älvens hitsida. För ju längre ut i älven, så var Harren mindre intresserad av flugan. Harren verkade ha parkerat sig nära stranden. Vi samman-
strålade efter ett tag, och klockan började bli kvällsmat. Det var i grevens tid som vi började få i ordning elden. Det började bli riktigt mörkt nu. Vi käkade och diskuterade fisket.
Det hade gått strålande för oss. Och särskilt med tanke på hur lite insekter, vädret och Harrens uteblivna vak. 41 Harrar blev det sammanlagt. Och de flesta var över 25cm. Johan hade 1
Harr på 40cm. En riktigt fin firre. Och så gött att spräcka 40cm-gränsen. I och för sig hade ju Johan fått upp en 40cm Harr i Vättern veckan innan. Vi hade flera Harrar mellan 30-35cm.
Hemma i stugan fick det bli en ny sittning vid bindstädet. Efter så mycket fiskdrillande hade flugorna fått mycket stryk. Så några nya och fräsha flugor för söndagen vore inte fel.
En Lake gjorde besök. Undrar vad som hänt om man placerat en lite nattslända framför nosen? En Lake på torrfluga, det vore något det.
Söndag:
Sagolikt bra fiske på torrt även idag, under en växlande molnig och tämligen insektsfri dag. Dock började vi med att prova ett nytt stråk av älven. Detta visade sig vara svårflirtad
ström. Vi slet för att få var sin Harr. Vi vadade tillbaka till "base camp" för en kaffe och wienerbröd. Vi fortsatte därefter längs favoritsidan.
Två Harrar lurade jag upp på min då oprövade Flyers "The Chief" Caddis(en hyllning till Craig Berube och
Philadelphia Flyers, en elk hair caddis med svart hår som vinge, vit polygarn över för att lättare kunna se flugan. Kropp av orange tupphackel ).
Info finns under bindbeskrivning. Men Johans fiske flöt på än bättre med hans "Grayling hammer of justice". Det fick bli att byta upp sig och genast gav det resultat. Vid ett ställe, där
strömmen delat upp sig och en kort men giftig blankyta hade bildats började jag systematiskt fiska av. Genast högg det mitt i blankytan. Bom 1 och 2 och 3. Ett fjärde försök, skulle Harren
hugga igen. Jodå, och nu klaffade allt. En liten 20cm Harr satt i andra änden. Och det kan ha förklaringen till att den hade svårt att fastna på kroken. Och till råga på allt provade jag
en "Grayling hammer of justice" nu i #10 streamerkrok. Det var alltså en riktigt fet dagslända som Harren skulle behöva sluka. Fisken var avkrokad, och nya kast gjordes. Det högg uppe i
strömmen. Men jag missade mothugget. Försök 2 satt perfekt. Dryga 30cm Harr fick friheten åter. Ett par tre meter in på strömmen lade jag ett nytt kast. Flugan driftade mot blankytan, och
jag ser då en stor Harr följa efter flugan. Hjärtat bultade fort. Meter efter meter och Harren simmade strax under flugan. Tanken han komma, att det här minsann var en lömsk Harr som hade
genomskådat min fejkslända. Men så steg den sakta upp mot flugan, och sög ner den. Hade detta inträffat i den hårdare strömmen så hade jag antagligen inte upptäckt hugget. Stor tacksamhet
när jag märker ett tungt gensvar i andra änden när linan spändes upp. Som tur var blev fighten kortvarig då drillandet skedde i det lugna bakvattnet. Fisken mätte 38cm. Så nära Johans 40cm
men ändå inte. Det var nu hög tid att vada sig mot "base camp" då vi var långt nedströms. Ikväll hade vi tänkt oss få igång elden och maten i god tid innan det blev bäcksvart.
Veden var svårantänd, så det tog sin lilla stund. Vi alternerade mellan att fixa med elden och maten medans den andre tog några kast vid lugnvattnet. På så sätt blev det några Harrar till.
Summa summarum blev det 16 Harrar var.
Resans minsta Harr
Måndag:
3h fiske så kallat scoutingfiske vid Vemforsen och Edsforsen. I stort sett nya jaktmarker för oss. Vemforsen hade fina och varierade stråk,
med strömmar, blankytor, bakvatten etc.
Edsforsen turbulent vatten av annan karaktär. Inte samma typ av strömstråk med längre blankytor. Utan här var det korta snabba strömmar som löpte i vart annat med stora stenar som skapade
ytterst små, korta bakvatten. Mycket svårfiskat om man som vi älskar torrflugefiske. Visst gick det, och en 7 fiskar lurades. Varav resans ända Öring. Anmärkningsvärt var att nu under hösten högg Harren
bakom stenarna i bakvattnet. Ett annars klassisk Öringställe. För dagen hade nog en djupgående nymf i hålorna
varit att rekommendera. Fiskeresan avslutades med en riktig fadäs. Vi var i färd med att åka hem, och jag skulle bara vada mig tillbaka in mot land. Och då halkar jag på en sten, och utan
att hinna reagera så sitter jag där på ändan i älven. Turligt nog hade jag mobiltelefonen i vadarfickan. Men en förarjlig reva i fickan hade gjort att fickan var fylld med vatten.
Så nu har jag en mobil med en konstant svart skärm. I övrigt var allt med resan femstjärnigt! Tillsammans blev det näst intill 90 Harrar och 1 Öring. De flesta för oss i fin storlek.
Många åker högt upp i landet för mer omtalade, anrika och i mångas ögon "de fina" vattnen.
Där ska Harrar, Öringar och Rödingar luras. Må hända att storleken kanske är större på Harren än i Dalarna. Och visst skulle jag gärna vandra med flugspöet i den vackra norrländska naturen.
Men fiskemässigt känns det lite som att gå över ån för att hämta vatten. Jag trivs som fisken i vattnet kring Västerdalälven.
METAL
Reflektion:
När fisket är så pass bra. Så kan man unna sig stunder att pröva andra flugor för att se om de fungerar lika bra som Johans superfluga.
Flyers "The Cief" Caddis fungerade bra. Men intealls lika bra som ovannämnd fluga. Elk hair caddis tricoloren provade jag inte(vet ej varför då det är favoritflugan).
CDC and elk fungerade inte alls. Chuck caddis var heller ingen hit. Klinkhammer tricoloren fungerade ypperligt på fredagen. Men inte sen. Svart Klinkhammer fungerade inte heller.
Griffiths Gnat fungerade bra. Men jag hade svårt att se den vid mer turbulent vatten. Då jag visste att dagsländan fungerade minst lika bra i både lugnvatten och strömmande vatten. Så
var valet lätt. Även sent på kvällen var dagsländan lättast att se. Sista dagen hade jag lycka med Elk hair caddisvarianten av "Grayling hammer of justice". Färgmässigt stämde de bra
överens med de få nattsländor som kläcktes.
För att se om en ny plats var bra eller dålig. Så provade vi snabbt att gå tillbaka till platser vi hade haft god lycka. Och högg det bra där,
så kunde vi med en viss försiktighet dra slutsatsen om den nya platsen var bra eller dålig. Detta kan vara svårt att göra om man upplever att fisket överlag går trögt var man än är.
Vi funderade även på om bästa platserna var på de sidor av älven där det var frånlandsvind. Vilket då kunde medfölja att Harren var mer på hugget då det kom nattsländor och landinsekter
i vattnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar